Det första Rolf talar om för oss är att det inte är hundarna som i första hand ska tränas utan det är vi som förare... något som under de här två dagarna framträder "glasklart" - åtminstone för mig.
Tilja "vet" vad hon ska göra, det finns helt naturligt i henne, men jag måste ju hjälpa henne till när och hur... och det finns en hel del att jobba på (Rolf o Pernilla nickar och ler) men helt klart är att vi har ett fantastiskt material att jobba med.
Mitt största aha, som mer kanske kan liknas ett ahhh-wow är nog vad Tilja kan. Att komma ner med henne som aldrig har träffat på fågel (sedan hon flyttade till oss alltså) och som här hemma håller sig rätt nära när man är ute och går i skogen, och får se en hund som tar för sig ordentligt av fälten och ute på uddens tätare terräng, som står fast för fågel och som med lite påminnelse, även respekterar fågel vid uppflog - det är riktigt mäktigt och en häftig upplevelse.
Jag hoppas ni kan få en liten glimt av vad vi upplevt denna helg genom bilderna.
Hundarna presenteras för fågel, sitter man inte lugnt och fint tar Roffe bort fågeln. De nedersta bilderna är från dag 2 - syns tydligt att Tilja vet mer vad det är då! |